Ur form till i form

Ytterligare en milstolpe!

-10kg 

Nästa vecka får jag mitt diplom 👏❤️

Totalt sen jag började min viktresa i aug 2014 har jag gått ner 12,6kg.

Men jag skrev inte in mig på

Vv förens den 28/8. Så de kilona innan "räknas inte".

Känns riktigt bra.

Totalt har jag tappat -76cm 👏

Syns på mina vader jättemkt.

Senast jag skrev var den 29 januari och då var jag verkligen på G.

 

Tre dagar inträffade något som vände upp och ner på hela min och min familjs värld.

 

Den 1 februari 2015, fick jag åka in akut med min dotter till SUS. Hon hade varit låg, orkeslös, extremt törstig, klagat på magont, ont i benen och på detta en ganska stor viktminskning.

 

Vi hade hela tiden hittat förklaringar till hennes tillstånd i allt annat. Influensa, vintertid- mörker, växtvärk, tröttheten beroedde såklart på för lite sömn osv.

 

Men söndagen den 1 februari föll alla puzzlebitarna på plats i mitt huvud. Jag är trots undersköterska i grunden. När jag meddelade min misstanke med min man, så såg han det också. Ringde 1177 och rådfråga. Fick en order: ÅK IN!

 

Vi kom in på barnakuten kl 1620. inskrivning, första kontroll: vikt, syresättning, frågor, symptomanteckningar.

10 minuter senare satt vi i ett akutrum tillsammans med en sköterska som tog en massa blodprov. Kort därefter dröjde det inte länge förens vårt akutrum var fyllt med folk. 

 

Även fast ingen meddelat mig något än så förstod jag att mina misstankar var korrekta, tyvärr.

 

Freja har insjuknat i diabetes.

 

Hur illa det var förstod jag inte där i akutrummet. Men när sköterska satte venflonen i Frejas hand innan emlakrämen hunnit verka förstod jag att det var allvar. Två olika dropp och mängder med blodprover. Det kändes som om att dom tömde henne på allt hennes blod. 

 

Jag vet inte hur mkt du känner till om diabetes. Men ett normalt blodsocker ska ligga på mellan 4-6, uppemot 8 om man precis har ätit. När vi kom in låg Freja på 50. Det finns även ett annat mått, hba1c. Ett mått som anger medelblodsockret på 6-8 veckor. Detta ska ligga på 52 eller lägre, Frejas låg på 112. 

 

Inne i akutrummet började Freja hyperventilera. Jag trodde att hon blev stressad av situationen.

Vad jag inte visste var att hon fått en ketosacidos. En syraförgiftning i blodet. Försurat blod. 

 

"Ketoacidos är en acidos som beror på en så kraftig frisättning av ketonkroppar att blodet blir surt. Det inträffar framförallt vid bristfällig insulintillförsel hos personer med diabetes typ I samt vid långvarig alkoholism.

Ketoacidos är en särskilt kraftig form av ketos, vilket innebär att ketonkroppar frisätts i blodet då kroppen övergår till att använda fett som bränsle, istället för kolhydrater. Ketos förekommer bland annat vid svält, men leder inte till surare blodhos friska individer där kroppen tar hand om det genom utandningsluften och urinet."

Hon var verkligen illa däran. Spenderade 1 1/2 dygn på intensiven. Kontroll av blodsocker varje timme. Fastande. Bara dropp.

ALL PERSONAL som vi träffade från akuten, intensiven diabetesteamet och barnmedicin avd 1 har varit FANTASTISKA. Vilka människor. Jag har nog aldrig gråtit så mycket som jag gjorde de första dagarna på sjukhuset. Inte över sorg för att min dotter insjuknat i diabetes, utan för alla fantastiska människor som hjälpte oss. Vilka hjältar.

Vi har lärt oss jättemycket, och Freja är jätteduktig på att ta sitt insulin själv, kollar blodsockret själv. Hon är den sanna hjälten. 

Själv känner jag mig som en mattant. 6 mål mat varje dag. Och hon äter mängder. Mer än mig. Men hon måste fylla på sina förråd. Allt är tömt. 

På måndag börjar den stora utmaningen. Landa i skolan och allt som krävs av dom, Freja och oss som föräldrar. 

Men en sak i taget.

Och påtal om det så är det dags för mig att bege mig till viktväktarna för veckans vägning. Maten är numera inte viktigt för mig, det är livsavgörande för Freja. Så att minska mitt midjemått gynnar oss alla.

Skriver mer om min viktminskning senare, för den har inte uteblivit.